dåså va de dags igen för lite blogg...

funderar över mycket just nu allt gick så fort mamma höll på att dö

nu ligger hon bara i en säng på sjukhuset och vet varken vilket år de e eller om folk lever eller är döda kan ju skratta mi lycklig att hon över huvud taget kommer i håg sin familj. det har inte varit en lätt tid och lättare verkar den inte bli mörker mörker mörker, ni som öskade mig mörker fick som ni ville.

tack till ALLA underbara läkare och sjuksystrar som tagit hand om mamma i de här skedet och räddat henne från döden, det är jobbigt när hon säger att det kan gå fort så e man bara poff borta.

mamma jag älskar dig även omjag inte kan vara fysiskt hos dig varje dag så tänker jag på dig dagligen hela tiden hoppas att du blir frisk igen snälla snälla mamma...